2019-02-14

En uppgörelse om helt nya regler för upphovsrätt på nätet har nåtts inom EU.
Reglerna ska bland annat bidra till att upphovsmakare får en större ersättning när deras verk sprids på nätet. Men uppgörelsen får också kritik för att begränsa nätfriheten.
Kamporden har varit hårda i det senaste halvårets strid: Innebär nya EU-regler döden för internet eller döden för konstnärlig verksamhet och traditionella medier? På onsdagen meddelade parlamentet, kommissionen och medlemsländerna att man kommit överens.

”Uppgörelsen utgör ett viktigt steg mot att rätta till ett tillstånd som har tillåtit ett fåtal företag att tjäna enorma summor pengar utan att ersätta de tusentals kreatörer och journalister vars arbete de förlitar sig på”, säger den tyske kristdemokraten Axel Voss, som har fört fram EU-parlamentets linje, i ett pressmeddelande.

EU:s nuvarande regler fastslogs i början av 00-talet. De nya reglerna syftar till att stärka upphovsrätten på nätet och ska ge upphovsmakare större ersättning när deras arbete används. Förespråkarna anser att stora plattformar som Facebook, Google och Youtube inte har behövt ta tillräckligt mycket ansvar för det som läggs ut på deras plattformar.

Enligt uppgörelsen kommer de framöver behöva betala avgifter för den sortens länkning. Samtidigt kan regleringarna komma att innebära större kostnader för till exempel mindre företag, som behöver investera för att förebygga att upphovsrättsskyddat material sprids via deras plattform. Motståndarna har därtill uttryckt en oro för att det begränsar yttrandefriheten på nätet.

De nya reglerna kommer inte att förbjuda skämtsamma så kallade memes eller gifbilder. Inte heller spridning av utdrag ur journalistiska texter – så länge de är ”väldigt korta”. Icke-kommersiella sajter som Wikipedia undantas och kraven ska hållas lite lägre för nystartade företag. Debatten gick på förhand het framför allt om reglerna för eventuell ersättning vid länkning till upphovsrättsskyddat material och krav på till exempel automatiserade filter. Länkar kommer att kunna delas fritt med just ”korta utdrag” och parterna har inte landat i något filterkrav. Däremot är de överens om att journalister ska få ta del av upphovsrättsrelaterade intäkter, till exempel när artiklar länkas via andra plattformar som Facebook eller Googles nyhetsfunktion, som då också gör annonsintäkter kopplat till materialet.

Journalisten Emanuel Karlsten har noga följt arbetet med EU:s upphovsrättsdirektiv, som kan vara på väg att gå i mål. Vinnarna är upphovsrättsinnehavarna som har fått ett mandat att kräva att sajter tecknar licensavtal för att publicera upphovsrättsskyddat material.

– Förlorarna är såklart sajterna som nu behöver hitta något sätt, ett filter, för att se till att ingenting som deras användare publicerar innehåller någon typ av bild, text video eller vad det kan vara, som man inte har betalat upphovsrättslicens för.

Den fria debatten tillhör också förlorarna eftersom automatiska filter är svåra att göra exakta, anser Emanuel Karlsten.

– Säg att man skärmdumpar en artikel från Expressen som man vill kritsera i sociala medier. Då är det svårt för ett filter att hålla isär vad som är legitim kritik, satir, parodi eller ett upphovsrättsbrott.

Det bärande problemet, anser Emanuel Karlsten, är att EU lägger ansvaret för vad som är upphovsrättbrott på privata sajtägare.

– Eftersom det är sajterna som är straffansvariga ifall ett brott begåtts blir det viktigare för dem att fälla än fria eftersom man inte vill sitta med böter.

Källa