2014-02-20

Under januari röstade EU-parlamentet genom ny lagstiftning om offentlig upphandling, som ska vara införlivad i svensk lagstiftning om två år.

EU-kommissionens förslag till revidering av EU-direktivet om offentlig upphandling har två huvudsyften: att göra reglerna enklare och mer flexibla, samt att öka de små och medelstora företagens möjligheter att konkurrera om anbuden.
Enligt det nya upphandlingsdirektivet ska exempelvis större kontrakt kunna delas upp i mindre delkontrakt. Det administrativa ska även förenklas för anbudsgivarna, till ett mer standardiserat förfarande och minskat dokumentationskrav. Samtidigt ska små- och medelstora företag få större möjligheter att konkurrera om buden. Ett tak för krav på omsättning införs. Principen om ”lägsta pris” har bytts mot ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”.
De nya reglerna innebär även att offentlig upphandling i större utsträckning blir ett medel för att uppnå olika samhällspolitiska mål, såsom miljöhänsyn och sociala hänsyn.
Marknaden för offentlig upphandling är gigantisk. Bara i Sverige köper offentliga aktörer varje år varor och tjänster för närmare 600 miljarder kronor. Antalet offentliga upphandlingar i Sverige som styrs av EU-direktiv blir allt fler och omfattar nästan var tredje annonserad upphandling, visar ny statistik som Konkurrensverket sammanställt.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) kom till 1993 som en följd av EES-avtalet om genomförande av EG-rätten. LOU baseras i sin tur på ett antal direktiv från EU, vilka i sin tur tar avstamp i avtal tecknade i världshandelsorganisationen (WTO).

De nya EU-reglerna beräknas vara införlivade i svensk lagstiftning senast våren 2016.

Läs mer på Konkurrensverkets hemsida