2018-06-14

Kommissionen vill under den kommande programperioden 2021 – 2027 slå ihop bland annat den europeiska socialfonden med Programmet för sysselsättning och social innovation samt programmet Hälsa för Tillväxt, till ett nytt program: ESF+. Programmet ska rikta sig mot utbildning, arbetsmarknad och förbättrad hälsa. Vidare kopplas ESF+ också starkare ihop med medlemsstaternas nationella ekonomiska politik genom förstärkt länk till den europeiska planeringsterminen.  

Den 2 maj 2018 presenterade EU-kommissionen sitt budgetförslag för nästkommande programperiod. Förslaget till ny långtidsbudget för EU för perioden 2021 – 2027 innehåller bland annat ett ökat fokus på säkerhet och försvar, klimat, den digitala inre marknaden och migration. För att finansiera det bortfall som Brexit innebär föreslås ett antal besparingar, omfördelningar och nya mekanismer. Budgetförslaget innebär en ökad budgetram som motsvarar 1,11 procent av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst, jämfört med nuvarande budgetperiod på 1 procent.

Den 30 maj presenterade kommissionen sitt förslag på utformningen av den nya socialfonden, som föreslås namnet Europeiska socialfonden+, ESF+. ESF+ det kommer bestå av en sammanslagning av i dagsläget flera olika program och fonder: europeiska socialfonden, ungdomssysselsättningsinitiativet, Fund for European Aid to the Most Deprived, Programmet för sysselsättning och social innovation samt programmet Hälsa för Tillväxt. Kommissionens tanke med att sammanslagningen av programmen är att ska mer harmonisering och synergi, att förbättra flexibiliteten gällande både utmaningar som identifierats inom den europeiska planeringsterminen (se mer nedan) och EU:s politiska prioriteringar. Slutligen anser kommissionen att inkorporeringen av de andra programmen in i ESF+ också kommer leda till förenkling av administration och förvaltning av programmen.

Kommissionen föreslår att ESF+ ska innehålla tre delar:

  • Den första pelararen ska implementerad under delad förvaltning, och ska vad Central Sweden förstår omfatta nuvarande ESF och Fund for European Aid to the Most Deprived.
  • Den andra pelaren ska implementeras under direkt och indirekt förvaltning, och omfattar åtgärder som främjar sysselsättning och social innovation. Denna del kommer ha fokus på projekt med en transnationell dimension och tydligt europeiskt mervärde. Central Sweden tolkar detta som det nuvarande programmet för sysselsättning och social innovation, EaSI.
  • Den tredje pelaren genomförs under direkt förvaltning och omfattar åtgärder som syftar till att förebygga hälsorisker och främja folkhälsan, vilket Central Sweden tycker låter som det nuvarande sektorsprogrammet Hälsa för tillväxt.

Central Sweden vill också understryka att dokumentet fastställer att de delar av ESF+ som ska genomföras under delad förvaltning kommer även i fortsättningen att ligga under sammanhållningspolitiken. Det har hittills varit mycket diskussioner om hur och om ESF+ faktiskt skulle fortsätta att omfattas av sammanhållningspolitiken och nu ser det alltså så ut, även om Central Sweden vill lyfta fram att det i utkastet inte nämndes något om den sociala territoriella sammanhållningen, något som tidigare legat till grund för just socialfonden.

ESF+ föreslås en budget på drygt 101 miljarder, varav 100 miljarder är för ESF-delen specifikt, drygt 700 miljoner för sysselsättning och social innovation och 400 miljoner för hälsa. Det är inte helt enkelt att jämföra den nuvarande budgeten för ESF med ESF+ då de olika budgeterna anges i olika års priser och att de inte riktigt omfattar samma områden, men kommissionen anser ändå att ESF+ får en ökad budget. ESF + kommer att investera i tre huvudområden: (1) utbildning och livslångt lärande; (2) Arbetsmarknadernas effektivitet och lika tillgång till kvalitativ sysselsättning samt (3) Social integration, hälsa och bekämpning av fattigdom.

Det övergripande politiska målet för ESF+ är att skapa ett mer fungerande och motståndskraftigt socialt Europa och att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, FN:s hållbara utvecklingsmål till 2030, samt prioriteringarna inom europeiska planeringsterminen, bland annat de relevanta landsspecifika rekommendationerna och det övergripande målet om smart, inkluderande och hållbar tillväxt. ESF+ ska dessutom bidra till att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, höja levnadsstandarden, hälsan och bidra till arbetskraftens ökade rörlighet och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. ESF + ska också bidra till genomförandet av kompetensagendan för Europa samt integrationen av tredjelandsmedborgare. Tanken är att ESF ska stödja den mellan-och långsiktiga integrationen av tredje landsmedborgare, som ett komplement till Asyl- och Migrationsfonden (AMIF), som ska täcka kortsiktiga behov.

Europeiska kommissionen planerar även att i nästa budgetperiod tydligt länka medel från den nya Europeiska socialfonden+ till strukturella och ekonomiska reformer. “Medlemsstaterna ska koncentrera stöd från ESF+ på insatser som tar itu med de utmaningar som identifierats i de nationella reformprogrammen, i den europeiska planeringsterminen och i de relevanta landsspecifika rekommendationerna samt att arbetet ska ta hänsyn till de principer som anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den nya förordningen syftar till att ytterligare centralisera fonden och vad det verkar, göra den till kommissionens huvudsakliga finansieringsinstrument för socialpolitik. Detta dels genom stärkt koppling till planeringsterminen, dels genom kopplingen till genomförandet av den sociala pelaren.

Vidare föreslås att de medlemsstater med högre ungdomsarbetslöshet än genomsnittet år 2019 för åren 2021 – 2025 avsätta minst 10 % av medlen för riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättning, övergången mellan skola och arbete, metoder för att uppmuntra till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantisystemen. Om landet fortfarande har högre ungdomsarbetslöshet än EU-genomsnittet vid halvtidsutvärderingen 2026–27 ska fortsatt 10% av medlen avsättas för programmets sista år.

Förordningen omfattar även en del om innovativa åtgärder, där bland annat social innovation och sociala experiment, och stärkande av bottom-up-strategier som grundar sig på partnerskap mellan offentlig och privat sektor och civilsamhället. Det kommer även finnas möjlighet att öka medfinansieringen till 95% för högst 5% av den nationella allokeringen av ESF+ under delad förvaltning till de innovativa åtgärderna. Enligt Central Swedens bedömning är denna omfördelning något som bör komma upp under förhandlingarna mellan kommissionen och medlemsstaterna under utarbetandet av de nationella programmen och de regionala handlingsplanerna.

Slutligen föreslår även kommissionen att EU-länderna kommer att behöva avsätta 25 % av sina resurser inom ESF+ för att främja social integration, inkluderat insatser för att främja socio-ekonomisk integration av tredjelandsmedborgare och utsatta grupper såsom romer samt att motverka fattigdom.

Bakgrundsinformation

Den europeiska planeringsterminen

Den europeiska planeringsterminen är en cykel för samordning av den ekonomiska politiken inom EU som består av av fyra faser: en förberedande fas följt av den första, andra och tredje fasen. Planeringsterminen syftar till att övervaka och främja det nationella genomförandet av Europa 2020-strategin (EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi) och att stärka den ekonomiska styrningen inom Europeiska Unionen. Målen i Europa 2020-strategin bryts ner till nationella mål för varje medlemsstat i EU och för att säkerställa att effekten av strategin uppnås har EU instiftat den Europeiska planeringsterminen.

Pelaren för sociala rättigheter

Pelaren för sociala rättigheter lanserades i november 2017 och är ett politiskt åtagande från EU:s medlemsstater. Pelaren omfattar flertalet områden som EU inte har några befogenheter inom, eller endast delad befogenhet och innehåller inte heller någon lagstiftning. Detta gör att det således är framför allt upp till medlemsstaterna hur att avgöra vad pelaren betyder i praktiken.

Pelaren handlar bland annat om rätt till utbildning och livslångt lärande, lika möjligheter på arbetsmarknaden, aktiva arbetsmarknadsåtgärder, dialog mellan arbetsmarknadens parter, balans mellan arbete och privatliv, rättvis lön samt social trygghet och social integration. Den sociala pelaren nämner också allas rätt till att få hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg.

  1. Utbildning och livslångt lärande
  2. Jämställdhet mellan kvinnor och män
  3. Lika möjligheter oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning
  4. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder
  5. Trygg och anpassningsbar anställning
  6. Rättvis och öppen lönesättning
  7. Information om anställningsvillkor och skydd vid uppsägning
  8. Dialog mellan arbetsmarknadens parter och arbetstagarnas inflytande
  9. Balans mellan arbete och privatliv
  10. Hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö samt dataskydd
  11. Rätt till barnomsorg och barns rätt att bli skyddade mot fattigdom.
  12. Socialt skydd
  13. Arbetslöshetsförmåner
  14. Rätt till minimiinkomst för alla som saknar tillräckliga resurser
  15. Rätt till en pension som garanterar en tillräcklig inkomst.
  16. Rätt att i rätt tid få hälso- och sjukvård av god kvalitet och till rimlig kostnad.
  17. Inkludering av personer med funktionsnedsättning
  18. Rätt till långvarig vård och omsorg av god kvalitet och till rimlig kostnad, särskilt hemvård och närvård.
  19. Boende och stöd för hemlösa
  20. Rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vatten och sanitet, energi, transporter, finansiella tjänster och digitala kommunikationer.

FN:s globala utvecklingsmål till 2030

EU har inte antagit någon uppföljningsstrategi till Europa 2020-strategin utan de långsiktiga mål som brukar nämnas är FN:s globala utvecklingsmål till 2030. Dessa mål antogs i september 2015 av FN:s medlemsländer i samband med Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de globala målen. Det finns 17 globala mål som i sin tur omfattar 169 delmål och 230 indikatorer. FN:s definition av hållbar utveckling integrerar tre dimensioner: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet och syftet med målen är att till år 2030 avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen.

  1. Ingen fattigdom
  2. Ingen hunger
  3. Hälsa och välbefinnande
  4. God utbildning för alla
  5. Jämställdhet
  6. Rent vatten och sanitet
  7. Hållbar energi för alla
  8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  10. Minskad ojämlikhet
  11. Hållbara städer och samhällen
  12. Hållbar konsumtion och produktion
  13. Bekämpa klimatförändringen
  14. Hav och marina resurser
  15. Ekosystem och biologisk mångfald
  16. Fredliga och inkluderande samhällen
  17. Genomförande och globalt partnerskap

Källa